Seg dag
Jag har ingen energi alls idag, det är galet. Det knepiga är att jag la mig rätt tidigt går och har väll sovit ungefär 8 -9 h men trots det kan jag inte fokusera på minsta lilla. Jag tror jag kan vara lite småsjuk men ändå, det är nästan lite läskigt. Det jobbiga är att det har varit så här ett tag nu. Det kan ju vara alla skumma saker jag drömmer om som väcker mig, inatt har det varit zombies och Kalle Anka, fast mest Joakim ^^
Nåja trots detta försöker jag hålla igång, letar sponsorer, göra skola och hinna med folk. På senaste tiden har jag haft mig lite funderare över olika saker med. Jag har inte just kommit fram till något säkert men jag har lite ideer.
Men idag är det iallafall paus, när jag kom hem från skolan kröp jag ner mig, drog ut telefonen, kokte te och kollade på scrubs och ungefär så lär det väll fortsätta. Nice!
Nåja trots detta försöker jag hålla igång, letar sponsorer, göra skola och hinna med folk. På senaste tiden har jag haft mig lite funderare över olika saker med. Jag har inte just kommit fram till något säkert men jag har lite ideer.
Men idag är det iallafall paus, när jag kom hem från skolan kröp jag ner mig, drog ut telefonen, kokte te och kollade på scrubs och ungefär så lär det väll fortsätta. Nice!
Programmera yes?
Eller no. Jag försöker programmera iallafall. Det har blivit knepigt värre sen jag började kolla på nya top model som är fantastiskt bra! Jag blev lite besviken över att Isis åkte ut dock, jag tyckte hon var fabulous!
Imorgon är det fredag och handledning hela dagen, fast vid tre är det slut med det och träffa Chris istället, me like! Sen är även helgen tänkt att bli spenderad in honor of programmering. Ta mig fasen jag ska fatta detta!
Jojuste eftersom det var evigheter sen jag skrev kan jag ju bara informera att alla de härliga människorna jag ville skulle komma in på skolan i förra inlägget faktiskt kom in!
Imorgon är det fredag och handledning hela dagen, fast vid tre är det slut med det och träffa Chris istället, me like! Sen är även helgen tänkt att bli spenderad in honor of programmering. Ta mig fasen jag ska fatta detta!
Jojuste eftersom det var evigheter sen jag skrev kan jag ju bara informera att alla de härliga människorna jag ville skulle komma in på skolan i förra inlägget faktiskt kom in!
10:e juli ffs!
Att vilja ha en speciell någon och sakna en generell någon är ju två ändå rättså skilda saker. Ändå blir det nog ofta samma sak och man kastar sig in i dumma och meningslösa grejer man egentligen inte vill.
Undrar om man fattar sådant själv innerst inne eller om man helt och hållet lurar sig själv? Och hur länge kan man lura sig själv isåfall?
Det borde ju bero på hur pass uppnåelig personen i fråga är tycker jag. Är han/hon för lätt att få så borde man ju upptäcka rätt snabbt vad man egentligen tycker när man träffar denna människa. Eller är det kanske bara jag som känner av sådant? För andra kanske det är så att man bara ställer in siktet på någon som får bli både den generella och speciella någonen och sen är det bra med det. Oavsett om det inte är helt "rätt" för det blir det kanske ändå aldrig? Det är ju jäkla praktiskt får man erkänna. Kan man då alltså lära sig älska vem som helst?
Och är sådan obsessing det kan bli av detta, är bra för att låta tiden gå och ha lite mys eller är det bara läskigt? Frågan gäller då uppenbarligen tiden efter högstadiet.
Såg nyligen exempel på detta och egentligen är det ju inte så farligt sålänge inget händer right?
Jag är trött och vill egentligen inte sova så detta inlägget kan vara knepigt. Men desto bättre.
Undrar om man fattar sådant själv innerst inne eller om man helt och hållet lurar sig själv? Och hur länge kan man lura sig själv isåfall?
Det borde ju bero på hur pass uppnåelig personen i fråga är tycker jag. Är han/hon för lätt att få så borde man ju upptäcka rätt snabbt vad man egentligen tycker när man träffar denna människa. Eller är det kanske bara jag som känner av sådant? För andra kanske det är så att man bara ställer in siktet på någon som får bli både den generella och speciella någonen och sen är det bra med det. Oavsett om det inte är helt "rätt" för det blir det kanske ändå aldrig? Det är ju jäkla praktiskt får man erkänna. Kan man då alltså lära sig älska vem som helst?
Och är sådan obsessing det kan bli av detta, är bra för att låta tiden gå och ha lite mys eller är det bara läskigt? Frågan gäller då uppenbarligen tiden efter högstadiet.
Såg nyligen exempel på detta och egentligen är det ju inte så farligt sålänge inget händer right?
Jag är trött och vill egentligen inte sova så detta inlägget kan vara knepigt. Men desto bättre.
Två dagar kvar
Sen är det den 10:e juli! Mellan 10:e och 15:e kommer intagningsbeskeden komma. Det här är faktiskt sjukt läskigt. Sjuuukt.
Och på tal om sjuk fick jag mitt jäkla magont i måndags natt igen. Åh vad jag hatar det. Sur och irrterad och sen dåligt samvete för att jag missade jobbet. Menmen bättre nu iallafall.
Åh hoppas jag och alla härliga människor kommer in. Håll tummarna.
Och på tal om sjuk fick jag mitt jäkla magont i måndags natt igen. Åh vad jag hatar det. Sur och irrterad och sen dåligt samvete för att jag missade jobbet. Menmen bättre nu iallafall.
Åh hoppas jag och alla härliga människor kommer in. Håll tummarna.
Mornin
Idag vaknade jag alldeles för sent. Avskyr att vakna sent även om det är välförtjänt. Man förlorar så mycket av dagen och går omrking med en konstant stresskänsla i magen flera timmar efter att man vaknat. Jag hade egentligen tänkt gå upp realtivt tidigt och sen bara slappa innan jag högg tag i alla saker jag behöver göra men nu får jag nog skippa mitt slöande. Eller?
Oavsett hur det slutar så gjorde jag iallafall pannkakor idag och upptäckte mitt i processen att mjölet var slut. Jäkla skit tänkte jag och leta som en galen efter en sista liten mjölkhög någonstans men som ingenstans stod att finna. Då uppenbarade sig lösningen för mig när jag kollade i hyllorna, för även om vi inte har vanligt mjöl har vi en drös av potatismjöl. Det fanns ju egentligen inget val och jag ville ha min pannkakor så potatismjöl blev det. Tyvärr ingen hit, det är bland de läskigaste pannkakorna jag har gjort sen jag och Gustav gjorde med lakris och grejer i. Sega och konstig smak. Man får väll se sig som en matlagningserfarenhet rikare iallafall.
Oavsett hur det slutar så gjorde jag iallafall pannkakor idag och upptäckte mitt i processen att mjölet var slut. Jäkla skit tänkte jag och leta som en galen efter en sista liten mjölkhög någonstans men som ingenstans stod att finna. Då uppenbarade sig lösningen för mig när jag kollade i hyllorna, för även om vi inte har vanligt mjöl har vi en drös av potatismjöl. Det fanns ju egentligen inget val och jag ville ha min pannkakor så potatismjöl blev det. Tyvärr ingen hit, det är bland de läskigaste pannkakorna jag har gjort sen jag och Gustav gjorde med lakris och grejer i. Sega och konstig smak. Man får väll se sig som en matlagningserfarenhet rikare iallafall.
Sena funderingar
Jag har i den här helgen kommit fram till hur stolt jag är över mina närmaste vänner Alexandra och Ivan vilka båda är verkligt starka människor. Jag har även fått mig ett par rejäla tankeställare, vilka värker, krånglar och kittlar.
Pray for the weekend
Så jag gjorde det, jag skaffade blogg. Jag vet egentligen inte riktigt hur det gick till och jag misstänker starkt att jag inte kommer vara någon vidare på att hålla igång den eller om någon kommer läsa den men wtf nu testar vi.
Såå var i den i kungliga huvudstaden i helgen och det var bra, galet bra tillochmed. Jag och Alexandra spenderade sex inte så farligt jobbiga timmar faktiskt (!) i en buss upp dit och var antagligen hela bussens förtret. Vi var högljudda, jobbiga och fnittriga. Har ni med varit med om hur man utan att man tänker eller själv märker det blir den där ”åh så jobbiga personen” på bussen/tåget/kön osv som alla står och irriterar sig på och ger vrånga blickar. De är ju faktiskt skitjobbiga. Fast jag och Alexandra var väll kanske inte riktigt så farliga vill jag hoppas. Väl framme började shoppingen direkt även om den inte pågick så länge. Martin kom även förbi en sväng och letade grejor till Arvika så vi fick träffa honom lite också. Trevligt värre.
Vi fick även lite information om från någon kristen organisation om hur att leda i synd leder till döden men genom sin tro till Jesus kan man leva för evigt (fast kroppen dör ju förklarade de pedagogiskt nog ). Sen kom Ivan, min baby! Vad jag har saknat honom sen han flyttade, två veckor har verkligen känts som två månader även om vi pratar varje dag. Det är sjukt vad långt avstånd mellan en kan göra skillnad, för egentligen kunde det gå rätt lång tid utan vi sågs även när han bodde kvar här men nu känns en sånd tidsperiod så mycket mer påtaglig. Det blev i alla fall en kär återförening. Sen var det party på kvällen med även Anna och Arvid (våra omåttligt rara värdar) även om vi missade G som hade varit lite kul att gå på. Wellwell det tar vi nästa gång.
Nästa dag shopping, shopping och mat för att dämpa bakfyllan. Vi skulle sovit till nio men vaknade vid tolv så det blev inte så mycket som vi räknat med vilket egentigen var bra (men tanke på att jag snart kommer köpa bla tv och soffa till kommande lägenhet). Men kläder blev det i alla fall och en väska vilket dög alldeles utmärkt. Gick och shoppade på H&M också vilket egentligen känns dumt, är man borta kanske man borde testa andra butiker?
Vi fick vårt andra möte med läskig kristendom också! Se det framför er, jag, Alexandra och Ivan går längst gatan när vi ser två småtjejer med lite alternativ stil komma på samma gata mot vårt håll och efter dem kommer världens läskigaste tant! Hon är helt i beige färger, är tunn som en sticka och har uppspärrade och faktiskt fanatiska ögon. Hon och småtjejerna ropar till varandra men när hon ser oss komma mot henne viker hon av och går mot oss ropande ”Jeeeeesus”. Inget mer händer faktiskt men jag trodde verkligen hon skulle försöka hindra oss gå vidare eller liknande och det var länge sen jag såg en så läskiga människa. Förmodligen var hon lite sjuk i huvudet så det är rätt sorgligt men hon såg verkligen ut som tagen ur en skräckfilm. Överlevde det också i alla fall så vi kunde gå ut på lördagen också men då var det Lino som gällde. Galet roligt med härliga människor, fabulous musik och ös kvällen igenom, även om toakön tog sin tid. ^^
Jag och Alexandra kom hem mellan 4-5, jag som inte tål sprit gick och kräktes och vid 7 gick vi upp igen för att hinna med bussen 8.15 från centralen. Dessutom vaknade jag faktiskt mitt i denna korta stund emellan och var hungrig. Fantastiskt nog hade vi mat på rummet vilken jag slukade innan jag däckade av igen. När vi var hemma i Emmaboda igen vid kanske fyra på kvällen satt jag och vilade i någon timme innan det var jobbdags för mig. Fy fan vilken kväll. Jag var galet borta, vi hade massor av gäster, maten tog slut och saker kom fel. Hem igen vid 10-tiden och upp vid 8 och jobba igen. Men nu har jag kvällspass imorgon och min dag är över så nu blir det att –slappa-
Såå var i den i kungliga huvudstaden i helgen och det var bra, galet bra tillochmed. Jag och Alexandra spenderade sex inte så farligt jobbiga timmar faktiskt (!) i en buss upp dit och var antagligen hela bussens förtret. Vi var högljudda, jobbiga och fnittriga. Har ni med varit med om hur man utan att man tänker eller själv märker det blir den där ”åh så jobbiga personen” på bussen/tåget/kön osv som alla står och irriterar sig på och ger vrånga blickar. De är ju faktiskt skitjobbiga. Fast jag och Alexandra var väll kanske inte riktigt så farliga vill jag hoppas. Väl framme började shoppingen direkt även om den inte pågick så länge. Martin kom även förbi en sväng och letade grejor till Arvika så vi fick träffa honom lite också. Trevligt värre.
Vi fick även lite information om från någon kristen organisation om hur att leda i synd leder till döden men genom sin tro till Jesus kan man leva för evigt (fast kroppen dör ju förklarade de pedagogiskt nog ). Sen kom Ivan, min baby! Vad jag har saknat honom sen han flyttade, två veckor har verkligen känts som två månader även om vi pratar varje dag. Det är sjukt vad långt avstånd mellan en kan göra skillnad, för egentligen kunde det gå rätt lång tid utan vi sågs även när han bodde kvar här men nu känns en sånd tidsperiod så mycket mer påtaglig. Det blev i alla fall en kär återförening. Sen var det party på kvällen med även Anna och Arvid (våra omåttligt rara värdar) även om vi missade G som hade varit lite kul att gå på. Wellwell det tar vi nästa gång.
Nästa dag shopping, shopping och mat för att dämpa bakfyllan. Vi skulle sovit till nio men vaknade vid tolv så det blev inte så mycket som vi räknat med vilket egentigen var bra (men tanke på att jag snart kommer köpa bla tv och soffa till kommande lägenhet). Men kläder blev det i alla fall och en väska vilket dög alldeles utmärkt. Gick och shoppade på H&M också vilket egentligen känns dumt, är man borta kanske man borde testa andra butiker?
Vi fick vårt andra möte med läskig kristendom också! Se det framför er, jag, Alexandra och Ivan går längst gatan när vi ser två småtjejer med lite alternativ stil komma på samma gata mot vårt håll och efter dem kommer världens läskigaste tant! Hon är helt i beige färger, är tunn som en sticka och har uppspärrade och faktiskt fanatiska ögon. Hon och småtjejerna ropar till varandra men när hon ser oss komma mot henne viker hon av och går mot oss ropande ”Jeeeeesus”. Inget mer händer faktiskt men jag trodde verkligen hon skulle försöka hindra oss gå vidare eller liknande och det var länge sen jag såg en så läskiga människa. Förmodligen var hon lite sjuk i huvudet så det är rätt sorgligt men hon såg verkligen ut som tagen ur en skräckfilm. Överlevde det också i alla fall så vi kunde gå ut på lördagen också men då var det Lino som gällde. Galet roligt med härliga människor, fabulous musik och ös kvällen igenom, även om toakön tog sin tid. ^^
Jag och Alexandra kom hem mellan 4-5, jag som inte tål sprit gick och kräktes och vid 7 gick vi upp igen för att hinna med bussen 8.15 från centralen. Dessutom vaknade jag faktiskt mitt i denna korta stund emellan och var hungrig. Fantastiskt nog hade vi mat på rummet vilken jag slukade innan jag däckade av igen. När vi var hemma i Emmaboda igen vid kanske fyra på kvällen satt jag och vilade i någon timme innan det var jobbdags för mig. Fy fan vilken kväll. Jag var galet borta, vi hade massor av gäster, maten tog slut och saker kom fel. Hem igen vid 10-tiden och upp vid 8 och jobba igen. Men nu har jag kvällspass imorgon och min dag är över så nu blir det att –slappa-
